abrovink

Ovanligt välskrina de här deckarna. Ska snart börja på bok nummer fyra. Effektiva liksom filmiska miljöbeskrivningar, inget skissartat utan bilderna formas tydliga i fantasin. Temperaturen, de råkalla fuktiga höstvindarna från havet känns nästan i huden. 

Det är bra. Och så pregnanta personbeskrivningar som får lite mer kropp och karaktär för varje bok. 

Doggerland ligger mellan Skandinavien och brittiska öarna. Ser ut att vara lika stort som Jylland ungefär, sandstränder på sydön Frisel  och berg, karga klippor och nedlagda gruvor på norra ön Noorö. Stora ön i mitten heter Heimö och där ligger huvudstaden Dunker. 

Det finns svenska influenser och brittiska, som pubkulturen. I norr ligger också ett välrenommerat whiskydestilleri. 

Till KGB productions studio kommer utländska artister för att spela in. Det finns en Michelinkrog i huvudstaden och de inhemska specialiteterna är fisk och skaldjur, inte minst ostron (Oistra heter en årlig ostronfestival i hela Doggerland). Men också lamm. 

Det finns herrgårdsliknande villaområden med privata bryggor. Men också miljonprogramsliknande stadsdelar med hög kriminalitet. Och det mesta däremellan. 

I norr är det mer religiöst men också mer laglöst. Hembränt och fullsatt i kyrkan. Ön har till och med ett kriminellt mc-gäng. 

Jo, det blir rafflande också. Våldet skildras inte alltför ingående men polisutredningarna tuggar på och det saknas inte dramatik. Fast de personliga relationerna är nog lika spännande egentligen. Att få veta var de tar vägen. 

Så nu ska jag läsa vidare. Tar väl med mig en bok på Göteborgståget i morgon.