Amerikanskt

De ser jättesnälla ut. Verkligen otuffa. Inte som krökande, knarkande tonårsbrudar i L.A. som tillbringade dagarna i en sjaskig replokal i stället för att gå gymnasiet.
När jag låg på sjukhuset förra sommaren läste jag Cherie Curries självbiografi. The Runaways for illa, hade en vidrig manager som behandlade dem som varor han skulle tjäna pengar på.
Jackie Foxx var väl den mesigaste av dem. Och henne har de satt längst fram.
De bråkade mycket. Lita Ford gillade inte Cherie. Joan Jett klarade sig bäst. Hon hade nog störst integritet.
Mina Runaways-skivor har jag inte här.
Så jag lyssnar på Johnny i stället. Från mitt födelseår tror jag. Han ser åtminstone hård ut. Riktigt bra låtar på den här skivan faktiskt. Får mig att sakna USA-resorna. De åker i september igen. Jag kunde fått en restplats. Billigt. Fast jag har inte
riktigt råd med det ändå. Och jag har ett rätt nytt jobb. Och ingen betald semester. Det skulle bli två och en halv vecka utan lön. Plus att det skulle gå åt en månadslön till allt det där. Snacka om att gå back. Och när det blir april kanske jag
inte har något jobb längre. Och en ny regering kanske har sänkt a-kassan.

Kommentarer
Trackback