abrovink

Efter fem nätter i en sjukhussäng, ständigt påpassad med provtagningar, byte av dropp, morfindoser, pillermuggar, sporadisk slummer, så borde jag kunna sova när jag kommer hem. 

Men nä. Att det ska vara så svårt ändå. 

Slangarna är utbytta mot en kasse mediciner. Ingen som väcker mig mitt i nätterna för att sticka mig i fingret eller kolla blodtryck. Inget störande alls. Det borde gå tycker jag. 

I morgon ska jag börja jobba igen. Skulle vara skönt att vara lite utsövd när jag sätter mig vid datorn.