abrovink

På Lindhagensgatan 98 för sista gången. Snart går jag ner till receptionen, lämnar in allt och går hem till ovisshet. 

Totalt ocharmig del av stan, så jag kommer knappast åka hit i något annat ärende. 

Hade aldrig klivit av tunnelbanan vid Thorildsplan innan 14 januari och jag kommer kanske aldrig någonsin att göra det igen. 

Man behöver ju inte sakna allt. 

Visst är väl utsikten okej för det händer en del på gatan och trottoaren. Mycket tristare att vara i staben i huset bakom. 

Men den bullriga blåsiga gatan är inte kul att vara på.