På (järn)väg igen

(null)

Tåg i flera timmar mot snön och kylan, lokaltrafik som går på halvfart och plogbilar som inte hinner med. 
Och när jag till slut kommer hem, lär det vara minst lika mycket snö och 20 gader kallt. 
Det liksom kryper i mig. Inkomstförsäkringen krånglar och jag har inget jobb. 
Mycket mer stressande nu än det var förut. 
Framtiden är diffus. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0