Det mesta blir väl inte som man tänkt sig
Körfest. Det brukar vara roligt. Borde vara roligt efter en dålig vecka på jobbet.
Men dålig sömn också, riktigt dålig.
Jag var så sjukt o-partysugen och det vände inte, trots att jag drack och drack.
Till slut smög jag från partyt. Tog med mig mina nyköpta skivor från skivbörsen som stänger när fastighetsägaren höjer hyran (fast den öppnar igen i Åselby centrum).
Party hos Odd Fellow som brukligt.


Och festgruppen hade gjort en dukning med lönnlöv och kastanjer. Sedan trashade vi alltihop.


Jag tog en buss. En chaufför som verkade vilja vara någon annanstans. Kanske i Göteborg. Av hans dialekt att döma.
Otrevlig mot alla.
Han missade att stanna vid en hållplats längs motorvägen (och tjejerna i övre tonåren protesterade högljutt).
"Vad tycker ni jag ska göra då?", undrade han surt.
VÄND!
För tjejen som skulle kliva av kunde lika gärna göra det på andra sidan vägen, det finns ju gångtunnlar liksom.
Hon tackade artigt och belevat för att han gjorde sig besväret när hon steg av.
Men surgubben vid ratten beklagade att vi nu blivit (kanske 2-3 minuter sena) på grund av att den lilla **** inte kunde bemöda sig att gå en kilometer extra. På en oupplyst väg vid midnatt.
Han sa inga fula ord. Men det gick att misstänka vad han tänkte.
Han var omotiverat otrevlig vid slutstationen också. Hejdå, hoppas det dröjer innan jag åker med Dakatrafik igen.
Jag gick min hatväg uppför backarna. Fast den är bättre när det inte är någon trafik.
På Trotzgatan finns det som var Sveriges första systembolag. Nu är det bara skylten kvar, men det var här för ungefär 150 år sedan som det som skulle bli Sveriges kanske mest betydelsefulla butikskedja startade.

Jag hade öl kvar i ryggsäcken. Öppnade en när jag kom hem. Den smakade bubbelgum. Dyr och skitäcklig.

Kommentarer
Trackback