abrovink

Ett mycket litet skjutvapen. Att gömma i handväskan. 

C-byrån var den hemligaste delen av Sveriges militära underrättelsetjänst, under Andra världskriget. 

Där jobbade kvinnor som hemliga agenter, förklädda till sekreterare, men inte sällan fick de bli älskarinnor för att kunna tillskansa sig information. Livsfarliga uppdrag som ibland slutade riktigt illa. 

Armémuseum är så mycket mer spännande än vad man lätt kan luras att tro. 

En stridsspets från ett ryskt kärnvapen under kalla kriget, flera hundra gånger kraftigare än USA:s atombomber i Hiroshima och Nagasaki, riktad mot Stockholm - dit den skulle kunna nå på fem minuter från Baltikum. 

Oj. 

Det blir nästan på riktigt när man ser den där tre meter höga spetsen stå mitt på golvet. 

Och ransoneringen på 1940-talet. Minsta dagsransonen kött var 30 gram. 30 gram! Vad är det, två tuggor?

Folk åt ekorrar, kråkor och grävlingar i Sverige under Andra världskriget. Någon bensin fanns knappt, så de få bilar som kördes gick ofta på gengas, eldade med ved,  sotigt och stor explosionsrisk. 

Och kaffe, hopplöst att få tag i för det fikande folket. 

Brunum och Arosto kaffeersättning, undrar hur det smakade?

Några ryssar som besökte museet tog bilder på varandra, när de poserade med en AK-5:a. Med stolta leenden höll de vapnet i sina händer, både han och hon och deras ohyfsade ungar. 

Undrar vad ryssar tänker när de går bland montrarna och läser om hotet som kom från öst. Hur det så kallade neutrala Sverige samarbetade med Nato och inte med Warszawapakten. 

Tycker att ryska turister ofta är så buffliga. Klär sig pråligt och smaklöst, oartiga och visar ingen hänsyn. Tacklas och trängs vid smörgåsbordet på Finlandsbåten. Kommer in på en skivbörs, plockar det som ser dyrt ut utan att titta närmare. Pengar verkar de ha och rara LP-skivor från väst har jag hört ryktas, är statussymboler bland rysk överklass. 

Och ja, jag är fördomsfull emot ryssar, det är jag mycket medveten om. Och fulla norrmän som var vidrigt sviniga under skid-VM i Falun. 

Och fransoser...

Amerikaner må beskyllas för att vara falskt ytliga, men de kan i alla fall bete sig som folk. Oftast välkomnande, vänliga och hjärtliga. Förutom i tullen då.