abrovink

Snön smälter hastigt i tiogradig värme. Det gäller att hålla sig i lutningar för att inte behöva klafsa i leriga pölar. 

Och jag bor ju högst upp, så det är lia bra att hålla sig hemma. 

Jag skulle gjort en massa saker i dag, tänkte jag. Fast jag är så oförklarligt trött att jag knappt orkar hålla upp ögonen. 

Märkligt är det. 

Och ljuset ute är alldeles för starkt. 

Men det är vindstilla och sommarvarmt om man sitter stilla i solskenet. 

Om jag går hem nu kommer jag bara att lägga mig i soffan och blunda. 

Så jag måste komma på något som gör att jag kvicknar till. 

Inte gå till Lugnet, det är för blött. Inte gå ner till stan för jag vill inte synas bland många människor. Och så tänker jag på att det är jobbigt att först gå upp för Fängelsebacken och sedan upp för Hans Järtas väg. 

Fast lunchen är över. Kanske det inte är så mycket folk på gatorna ändå.