Långtråkigt att vara ensam

Men åååh, så tråkigt det är med ensamarbete.
Elin har tagit en kompdag och flugit till sin pojkvän i Gällivare.
Och fredag är det, vill ju bara gå hem nu.
Jag har inget särskilt jag behöver få färdigt eller börja med ändå.
Det kan jag lika gärna skjuta upp.
De kommunanställda som tagit över våra lokaler (och som vi får hyra in oss hos, märkligt, märkligt, journalister och kommunala tjänstemän tillsammans, men det skiter ledningen i) går hem nu!
Och jag har minst två timmar kvar att ledas.
 
Jag har handlat resegrejer på apoteket. Finns det inte tandkrämstuber i miniatyr längre? Jag har ingen lust att släpa med mig en jättetub tandkräm till USA. Schampo och sådant brukar ju finnas på hotellen, men inte tandkräm.
Jag köpte ett par stödstrumpor också, som gamla brukar ha. Men det gör faktiskt ont i benen när man sitter åtta timmar på ett flygplan. Vet inte var jag har gjort av de gamla strumporna, hittade dem inte. Så jag blev 149 kronor fattigare egentligen i onödan.
 
Ungefär just nu, fast om en vecka, börjar Rythm & Roots Reuinon i Bristol och håller på hela helgen. Då har vi landat kvällen innan och förmodligen varit vakna i över ett dygn. Det är lika bra att köra hardcore i början, annars tar det evigheter att fixa rätt dygnsrytm. Då vill jag se lokala bandet Symphony Rags som gjort en grymt bra skiva och har en låt som passande nog heter The Fit Wives of Bristol.
Och så Blueslegendaren Buddy Guy.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0