abrovink

Ja, nu är det fredag igen. Första veckan på jobbet efter höstsemestern i Virginia, Tennessee, North Carolina och Mississippi. Fortfarande förkyld och det gör ont i bihålorna.

Frost på vindrutan om morgnarna. Från 35-gradig värme till minusgrader.

Men det går fort att vänja sig.

Personalredaktören har kroknat. Sjukskriven på obestämd tid. Det var väntat. Men tråkigt. Att inte jag hann sluta också innan det hände.

Hon skulle ju fixa så att jag fick gå hem tidigare.

Jag vill inte jobba den här månaden ut. För så var det inte sagt tidigare. Bara till den 20 oktober, skulle jag vara här. Max.

Jag har ingen bra magkänsla.

Om drygt en vecka har kammarkören konsert. Jag måste öva ordentligt i helgen, eftersom jag missat så mycket under de två veckornas bortavaro.

Men märkligt nog hade de andra inte kommit mycket längre, sist vi övade. Kanske jag börjar bli mer snabblärd, säkrare på att läsa noter, eller vad kan det bero på?

Åh, kan inte den här fredagen gå riktigt fort. Elin är ledig så måste jobba ensam. Min motivationsnivå ligger på minus.