Näthatarna försöker provocera mig
Okej.
Jag skulle inte ha tagit med det där citatet, bara sådär. Kunde ju ha ställt en motfråga eller skrivit om det i ett annat sammanhang.
Jag hade bråttom, många olika moment som behövde göras.
Ingen ursäkt. Jag slarvade.
Det har hänt förr. Och det kommer att hända igen. Ändå ett väldigt lindrigt misstag. Alla fattar ändå vad som menas.
Men rasisterna vilar inte på hanen. De idiotförklarar intervjuobjektet. De idiotförklarar mig.
Och nu börjar surra i telefonen ordentligt. Två dagar senare.
Lördagskväll och alkoholen börjar verka eller? För det blir värre och värre.
Jag blir nu hånad. Ifrågasatt. Förlöjligad. "Vill du verkligen visa dig så djävla korkad. Vilken journalistutbildning har du gått", skriver någon CW eller något, utan att ha hittat frågetecknet på tangentbordet.
Det handlar om ensamkommande flyktingbarn. Vore det en ny gatukorsning eller en utbyggnad av kommunhuset, skulle de aldrig brytt sig.
Kommentarer
Trackback