abrovink

Jag ger upp i alla fall, det är inte värt att slåss mot dem. Även om det skulle vara det moraliskt rätta, så är det jag som blir offret. Och vad får jag för det?

Bättre att försöka roffa åt sig så mycket som möjligt och sedan dra. Det kommer säkert gå åt helvete för dem i alla fall. 

Och så kränkt jag har blivit av den som jag nästan tyckte var en kompis en gång. 

Han som jag sett krypa dyngrak på redaktionsgolvet för att plocka upo pengarna han tappat. Han skulle ut på ett jobb, men det var inte hans namn som stod under den artikeln i tidningen sedan. 

Bäst att dra medan tid är. Det lär knappast bli bättre. 

Jag ska prata med Åse i morgon. Hon får hjälpa mig att lägga upp taktiken. 

Och de där dumheterna jag började med i helgen, får jag ta och sluta med. Jag har viktigare saker för mig. 

När allt är avtalat och klart sedan, skiter jag i vad alla säger. Då gör jag som jag gör den tid som är kvar. För då blir det ändå inget annorlunda. Jag kommer att få fiender, men jag ska se till att behålla några vänner också. God natt.