I'm a choir-boy

En get dricker smet och blir fet.
Åh, nej. Det har börjat igen.
 
Fast jag börjar bli sömnig.
Jag borde försöka sova.
Det händer alltid så mycket på kören, med sångerna vi övar.
Men jag måste börja nöta dem hemma, nu också.
Jag gissar för mycket, läser stint bland noter och text.
Och det är snart bara en månad kvar.
 
Men alltså, basstämman. Det är nästan alltid samma personer som är borta. Och bara en av dem är säker på det vi ska sjunga. Det bådar ju inte gott.
Och så sjukt jobbigt det var att vi skulle ta jättehöga toner i en Rongedal-sång, för att direkt efter gå ner i det allra lägsta registret vi klarar. Hoppas det inte blir så på konserten. För jag har förhoppningar om att den kan bli riktigt bra, lite annorlunda mot andra julkonserter som det går 13 av på dussinet.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0