Bortlängtan



Det är mulet i Göteborg. Fast rätt skönt. 
Nu klev ett band in på Bengans. 
Jag vill också spela i ett band. 
Jag känner inte för att åka hem. 
Jag känner för att sitta kvar här i blåsten och fortsätta ha lång distans till allt. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0