abrovink

Jävlar, så fort det gick att få provsvar nu då. Samma eftermiddag ringer hypertonisjuksköterskan.

Jag vågade knappt lyssna på meddelandet.

Fick för mig att jag skulle ha diabetes.

 

Men hon sa att kolesterolvärdet var något för högt.

Det var bara det.

Så därför skulle hon boka in en tid hos läkaren.

 

Förut så motionerade jag ner de där nivåerna.

Jag har ju haft någon sådan ambition nu också.

Men vågen står fortfarande på 79.

 

Jag tränar ingenting.

Jag är bara trött.

De kalorier jag minskar i maten, tar jag igen genom att dricka alkohol.

 

Så jag går aldrig ner de där tio kilona.

Fast det skulle säkert räcka med fyra.

För kolesterolets skull alltså.

 

Men, men.

Jag ska börja i kväll, när jag åker för att mata katterna.

Då springer jag runt Kvarnsveden, eller springer så länge jag orkar i alla fall.

 

Ja, ja.

Jag är inte döende i alla fall.

Bara i lite dålig form och det kan skada mig i längden.

 

Man skulle ju ha en dietist.

Och en PT.

Men det får man knappast av Landstinget.

 

Jag skulle vilja åka till Indien och vila upp mig hos hinduerna och meditera mycket, så där som George Harrison brukade göra med jämna mellanrum.

En vitaliserande utrensning av både fysikaliska och psykologiska gifter.

Äta kokta grönsaker, meditera och sitta i yogaställningar ett par veckor i indisk värme.

 

Det borde väl ändå få en att piggna till och hitta livsandar.