Jag gick hem till Ellen
Ellen har ett vrålåk.
Är det så man brukade säga?
Plymouth Cuba -71, tillverkad i 373 exemplar och dessutom i en ovanlig färg.
Hon ville inte säga exakt hur mycket den kostade. Men det var "några hundra tusen".
Ellen vinner priser med den där bilen. Den första tjej någonsin som tagit hem tjusigaste bucklan på Power Meet i Västerås, som funnits i nästan 40 år.
Hon jobbar på banken annars. Vi skulle ses strax efter att hon slutat. Tror att hon skyndade sig att iklä sig en favoritklänning.
För Ellen har förstås varit med i andra tidningar efter allt ståhej. Så jag känner igen den.
Men den är fin! Den klär henne och sitter som skräddarsydd.
Hon säger att hon blev skjutsad till dagis i amerikanare. Hon har liksom bilintresset med sig sedan födseln. Och i motorstaden Hedemora är det väl inget ovanligt med det.
Jag tror inte att Ellen och jag har så mycket gemensamt. Men efter en rätt frustrerande dag på jobbet, var det det väldigt skönt att få avsluta alltihop med att prata med en sådan som Ellen och titta närmare på hennes märkvärdiga bil.
Så i morgon bitti ska jag skriva om henne, förhoppningsvis något läsvärt och helst i lugn och ro.
Kommentarer
Trackback
