abrovink

Vilket flängande, Säter, Hedemora, Borlänge.

Och i morgon måste jag åka till jävla Gagnef.

Men förutom allt bilåkande är det inte särskilt krävande att jobba den här helgen.

Fast kvällarna blir sena.

 

Jag såg Rolf och Bob genom fönstret. Flera gånger. Trodde nästan de skulle komma upp hit.

Men det gjorde de inte.

Även om jag visserligen möter upp en fotograf på jobben, är nog ensamheten under de här helgpassen det som är värst.

Dötiden, Åsgatan folktom efter tre, DN:s lördagskryss löst redan efter första kaffekoppen, låg aktivitet på twitter, facebook...

Så kommer jag hem. Tomt, mörkt, tyst.