abrovink

Hela hösten, hela vintern, halva våren, har den fört en tynande tillvaro längst bak i vardagsrummet. 

Den tappade alla blad, skrumpnade ihop och varje antydan till skott vissnade och dog. 

När jag nu kommer hem efter drygt två dygns bortavaro, har den galningen fått rejäla blad i toppen. 

Jag har inte rört den, bara slentrianmässigt tömt i något vattenglas då och då. Den har inte reagerat nämnvärt. 

Den har aldrig blommat och jag är besviken för det. 

Men jävlar vilken livskraft när den sävliga typen behagar lägga manken till!