Håll mig fast

Det känns overkligt att jag ska gå till jobbet i morgon. 
Allt är så diffust, som en fantasivärld jag kan kliva in och ut i när jag har lust. 
Och så tröttheten som aldrig tar slut. 
Vid det här laget känner jag igen symptomen. Men det borde behövas mer för att få mig över kanten. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0