Illamåendet

Usch.
Jag åt mig sprickfärdig.
Fast jag tyckte inte det var så mycket på tallriken.
Det var buffé förstås.
Tänkte att det kunde vara bra i dag.
Jag hinner ju inte äta något innan kören.
Och det är många timmar från lunch till klockan tio på kvällen.
Men nu känns det som att jag aldrig vill äta igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0