Konstiga, konstiga tillvaro
Nej, det här går nog inte.
Jag har blivit alldeles för vilsen.
Allt blir så flyktigt och jag är aldrig riktigt närvarande.
Tänkte jag skulle tagit upp den där tråden som jag och Nick började på i augusti.
Men på hans front tycks det vara undergångsstämning. Nu. Igen.
Så sorgligt. Men inte oväntat.
Åååhh, jag skulle behöva någon att lita på. Någon att tro på igen. Det var länge sedan nu.
Lögner och svek gör en bara instängd, för det får en att gömma sig.
Men det ska mycket till innan jag anförtror mig åt någon nu.
Det är därför jag skulle vilja prata med Nick.
För vi är så likadana. Det behövs inte så mycket ord.
Men han har det väl mer förfärligt än vad han står ut med just nu, skulle jag tro.
I morgon ska jag hänga i tingsrätten igen. Meningslöst tycker jag, men om chefen tycker att det är relevant så får jag ju trots allt sovmorgon.
Arga Annas RPU är klar. Kanske döms hon till rättspsykiatrisk vård, men hoppas inte. Kanske det inte blir någon dom ens, i morgon.
Och den där andra grejen, häktningen, blir det nog inget av med förrän på onsdag ändå.
Kommentarer
Trackback