Känslokollisioner och nattvånda

Så roligt det var.
Och så oerhört sorgligt.
Vi har så likartat känsloliv.
Och så liknande erfarenheter.
Vi kan gå rakt på, utan förklaringar och omskrivningar.

Det var länge sedan jag skrattade så.
Och samtidigt kände mig ledsen.

Håll i dig. Gå inte vilse min vän. Vi måste sluta fly från oss själva.

Missa sista tåget på en söndagsnatt. Så sjukt. I den här åldern.

För nu har vi inte flytet. Nu är det inte som det ska.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0