Har du inte funderat på att flytta till Stockholm då?
Jo. Såklart jag har. Och då har jag en stående inbjudan att bli gitarrist i Jespers band. Jag är smickrad och skulle säga ja tack.
Det har inte funkat förr. Men nu är vi så gamla. Nu kan vi ta varandras kritik på ett lyhört sätt. Nu har vi känt varandra så länge, tappat kontakten, hittat den igen som om inget hade hänt flera gånger. Nu skulle det funka, för allvaret är någon annanstans. På en annan nivå.
Jesper ville ge mig goda råd, fast han sa att han egentligen inte kunde.
Men det var bra. För då kunde jag säga som det var och lyfta blicken en aning.
Synd att Nicholas var upptagen med annat. Men nästa gång kan han vara med. Tänk vad mycket vi tyckte var sanningar som vi har berättar för varandra genom alla år.
Det mesta är nog sant än. Fast man får lite nya perspektiv på saker med tiden.
