Ett oväntat möte
Så skumt att plötsligt träffa på Kai och Göran, bara sådär. Det är nog ganska precis tio år sedan vi sågs. Det kändes som alldeles nyss.
De ska flytta till Turkiet. De säljer sina lägenheter och köper ett hus vid kusten.
Det är billigt att leva där. De räknar med att klara sig tills de kan börja ta ut pension.
Klimatet är behagligt, maten fantastisk och människorna öppna och välkomnande.
Kai har ju faktiskt gått konstakademien i Köpenhamn. Han ska börja måla igen.
Han säger att de har fått nog av Sverige, av Stockholm, av borgerliga regeringar.
De är sanna anarkister de där två. Tänk vad de har hjälpt mig. Då, under de sjuka åren. Då. När jag famlade för att komma på fötter. Jag saknar dem.
Nu vill de inte jobba med mentalvård och boendestöd längre. Det beror på arbetsgivarna.
Jag ska hälsa på dem i Turkiet. Det bestämde vi i går.
Jag kom att tänka på vad Bengt Sändh sa igen: "Sverige är ett njutningsfientligt samhälle som styrs av moralister".
Jag känner mig rätt ledsen.
