abrovink

Hostningar, harklingar. Hon är nästan alltid sjuk på något vis.

Och nyss hade annonssäljarna sitt långa och högljudda morgonfika.

Tystnad är sällsynt här.

 

Själv sitter jag och väntar.

På en som skulle ringa upp. Och på några som kanske ska komma upp.

Men tiden går.

 

Jag skulle mejla personalchefen.

Jag har ju så många kompdagar att ta ut.

Men hon är tydligen på semester. Hela veckan.

 

Nere på gatan försöker en man i toppluva stoppa in ett kort i bankomaten.

Fast jag ser ju till och med härifrån fönstret den röda rektangeln som talar om att den är stängd.

 

Det är väl så det är. En lagom mulen måndag i början av årets färgrikaste månad.