I väntan på explosionen

Nummer 8. Det är dödens rum. Undrar hur många som har dött där inne. Det är så frustrerande att se på när någon ligger och dör att jag känner att jag behöver skära mig i benen. Spränga någonting innan jag själv sprängs. Det är så smutsvitt och grått därinne. Varför måste det vara så fult? Snart går allting sönder. Hur ska jag kunna hålla ihop?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0