Redaktionella bryderier
Jag fyller tidningssidor med inskickade bilder, gamla artiklar som jag lånat från andra redaktioner och som förhoppningsvis inte alla har läst.
Jag skriver lite själv också. Nyss ringde det en barsk typ. Men han ville bara berömma för en väl skriven artikel som jag skrev efter fullmäktige för över en vecka sedan (fast den var inte med i tidningen förrän i dag). Det var ju precis sådär han menat.
I dag har det varit tre reportrar här (för jag borde egentligen bara få vara chef och räknas därför inte, enligt mig). I morse började vi med sju tomma sidor.
Skulle i så fall behöva börja morgonmötet med att säga: nu får ni se till att fylla två sidor var.
Kanske inte så konstigt att man blir trött. Hela tiden bekymret över att materialet inte ska räcka till.
Men på något vis är det faktiskt ganska roligt ändå.
Jag skriver lite själv också. Nyss ringde det en barsk typ. Men han ville bara berömma för en väl skriven artikel som jag skrev efter fullmäktige för över en vecka sedan (fast den var inte med i tidningen förrän i dag). Det var ju precis sådär han menat.
I dag har det varit tre reportrar här (för jag borde egentligen bara få vara chef och räknas därför inte, enligt mig). I morse började vi med sju tomma sidor.
Skulle i så fall behöva börja morgonmötet med att säga: nu får ni se till att fylla två sidor var.
Kanske inte så konstigt att man blir trött. Hela tiden bekymret över att materialet inte ska räcka till.
Men på något vis är det faktiskt ganska roligt ändå.
Kommentarer
Postat av: S
Du borde säga: "nu får ni se till att göra två sidor var!" Kom ihåg vem som bestämmer. Och vem som får göra det varje gång den officiella bestämmaren är någon annanstans..? Det kan inte vara någon som tycker att du gör det dåligt. Sätt lite press på dem! (press, haha) Det är inte meningen att bara du ska svettas. Ni sitter i samma båt.
Postat av: Anonym
Jag är staten och de är mitt kapital, he, he...
Trackback
