Räknar ner nu
Nu har halva veckan gått, brukar annonsfolket här säga på onsdagens lunchrast. Två dagar kvar till semester, säger jag.
Fyra veckor som nyhetschef på Södra Dalarnes Tidning är snart till ända. Sedan kommer det att dröja lika länge innan jag är tillbaka igen.
Jag ska göra uppehåll i prenumerationen, inte se åt en tidning.
Men tre nummer har jag kvar att planera innan dess: fredagstidning, lördagstidning och måndagstidning. Bäst att reportrarna håller sig på tå. För jag vill ju lämna skeppet med flaggan i topp.
Håller ut lite till
Den här dagen har gått overkligt långsamt. Regnet har öst ner, så gott som oavbrutet. Ingenting tycks ha hänt. Det gäller att hålla igen, hålla hårt i texterna och motvilligt släppa dem ifrån sig. Se till att lagret fylls på i samma takt som det töms.
Det går att få ihop en tidning på det här viset. Men inte är det särskilt roligt.
Måndag. Fyra dagar kvar på veckan. Som förhoppningsvis blir en aning mer innehållsrika.
Sedan kommer en helg som påstås bli regnig.
Och så börjar det om.
Efteråt börjar andra komma tillbaka från sina semestrar. Men då. Försvinner jag.
Det går att få ihop en tidning på det här viset. Men inte är det särskilt roligt.
Måndag. Fyra dagar kvar på veckan. Som förhoppningsvis blir en aning mer innehållsrika.
Sedan kommer en helg som påstås bli regnig.
Och så börjar det om.
Efteråt börjar andra komma tillbaka från sina semestrar. Men då. Försvinner jag.
Väderleken
Åååå, vad det regnar. Ja, ja. Det får väl göra det då. Bara det inte regnar i morgon.
På nyhetschefens stol sitter jag
Åh hej och hå. Så inskränkta typer det finns. Otrevliga. Ringer och kräver och gnäller. Kallar mig för stockholmare som inte har här att göra. Men jag snäser av dem, vänligt faktiskt, men mycket bestämt.
Och jag vill ha nyheter. Skapa nyheter.
Jag ska vara chef här nu. Säga åt andra vad de ska göra. Så jag lägger ut trådarna. Men det kommer inga nyheter. Ge mig dem!
Då kliar det i mig. Känns som att jag måste göra jobbet själv. Jag ser ju att nyheterna finns där.
Det är rätt stressande faktiskt.
Och jag vill ha nyheter. Skapa nyheter.
Jag ska vara chef här nu. Säga åt andra vad de ska göra. Så jag lägger ut trådarna. Men det kommer inga nyheter. Ge mig dem!
Då kliar det i mig. Känns som att jag måste göra jobbet själv. Jag ser ju att nyheterna finns där.
Det är rätt stressande faktiskt.
Klarar nog inte det här
Det är som om jag börjat brinna upp.
De ringer och säger att de är sjuka. Jag är också sjuk... tänk om jag också skulle ringa.
Men här sitter jag på en så kallad chefsstol. Stressar mig nästan bortom sans.
Två sjuka, innebär att redaktionen bara är halv. Om jag också skulle låta bli att komma, då... lägg ner tidningen.
Jag ska egentligen inte vara chef den här veckan. Jag blev tvungen, bara. Dåliga förutsättningar, inte en rad att publicera, inte ett enda jobb inplanerat.
Nu ser det bättre ut.
Fast det har varit slitsamt. Jag har gjort två personers jobb (slarvigt) och börjar tappa kontrollen över mig själv. Känns det som.
En vikarie jobbar också för två i dag. Trots att hon snart har haft sina, maximala, tio arbetsdagar i rad.
Det har fungerat. Med ett nödrop. Får man nog säga.
Jag är helt tom inuti. Det är som om jag drömmer alltihop. Jag är så förvirrad att jag skulle kunna gå vilse på Hemköp.
Men i morgon. Då kommer det att krävas lika mycket av mig igen.
De ringer och säger att de är sjuka. Jag är också sjuk... tänk om jag också skulle ringa.
Men här sitter jag på en så kallad chefsstol. Stressar mig nästan bortom sans.
Två sjuka, innebär att redaktionen bara är halv. Om jag också skulle låta bli att komma, då... lägg ner tidningen.
Jag ska egentligen inte vara chef den här veckan. Jag blev tvungen, bara. Dåliga förutsättningar, inte en rad att publicera, inte ett enda jobb inplanerat.
Nu ser det bättre ut.
Fast det har varit slitsamt. Jag har gjort två personers jobb (slarvigt) och börjar tappa kontrollen över mig själv. Känns det som.
En vikarie jobbar också för två i dag. Trots att hon snart har haft sina, maximala, tio arbetsdagar i rad.
Det har fungerat. Med ett nödrop. Får man nog säga.
Jag är helt tom inuti. Det är som om jag drömmer alltihop. Jag är så förvirrad att jag skulle kunna gå vilse på Hemköp.
Men i morgon. Då kommer det att krävas lika mycket av mig igen.
Måndagströgt
Tomhet och handlingsförlamning. Ingen bra start på en arbetsvecka. Huvudet känns inte riktigt klart.
Telefonsamtal är övermäktigt för tillfället.
Ute är det mulet och inte särskilt varmt.
Telefonsamtal är övermäktigt för tillfället.
Ute är det mulet och inte särskilt varmt.
