Ett ögonblick bara!

Det är tisdag. Det är mulet. Det känns oroligt.
I telefonen säger en röst att jag är på tjänsteärende. Jag låter det vara så.
Trött varje dag. Ska det aldrig gå över.
Jag längtar till klockan två.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0