Ja, va fan
- Jag gillar sprit, sa M.H. en gång när vi satt i det lilla fyrkantiga köket på Allerton Road.
Vi hade inte bott där så länge och var liksom kastade in i varandras verkligheter. Men hon sträckte fram glaset och sa:
- Vill få!
Jag tänker likadant nu när söndagen snart ska övergå i måndag. Det kan bli mitt livs hittills meningslösaste semestervecka, så det är ju lika bra att korka upp. Fan, jag har ju båtvodka i skafferiet. Bilen har havererat så körkortet kan man ju lägga i byrålådan. Jag ska tjata för att få någon att besöka mig. Kanske jag borde ta en meningslös buss mot någonstans - det är ju trots allt billigare än tåget. Men den överhängande risken är ändå att jag blir kvar här. I Falun. Kommer jag någonsin känna mig hemma här?
Du får väl slå dig ner en stund. Du vet.. "Hemma är där man satt sig!" =)
