Färden går mot Östersjön

Det klarnar upp. Men inte i mitt huvud. Där är det fortfarande disigt, kvavt och oroligt. Känner mig mycket, mycket ensam. Alla har gett sig av utom jag.
Snart är det bara sju timmar kvar tills jag ska vara på Finlandsbåten. Då kommer det att förändras. Kanske.
Allt är så rastlöst nu. Och hela jag har blivit fylld av saknad och längtan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0