Gick och köpte ett par skivor
Det är jobbigt på skivmässan i Solna. Skandinaviens största.
Så mycket folk, trångt, svårt att komma fram till backarna, jättemånga säljare, svårt att hitta bland sådana mängder.
Så blir det då att man köper sådant som man bara råkar se av en slump.
Gammal soul brukar heller inte vara jättedyrt.
Hade ingen aning om att Fontanella Bass gjort en skiva på Paula Records 1972. Hon hade en stor hit 1965 och det kom en LP. Men sedan var hon ju borta.
Fast det här är ju Aretha-klass. Soul, gospel, rythm ’n’ blues. Hon har skrivit flera av låtarna och sjunger grymt!
Freda Payne i Stockholm är ju ännu konstigare. USA Records, tjock som en stenkaka. Bengt-Arne Wallins orkester och 60-talets unga svenska jazzelit. Inspelad fem år innan hon slog igenom med Band Of Gold men släppt året efter i USA. Gavs tydligen ut i
Sverige 1965 redan. Vem köpte den då?
Och så börjar vi om
Jaha. Vet inte ens vad det innebär. Förmodligen inget jag kommer att märka. Säkert bara någon avdelning eller enhet som bytt namn.
Känns inte så upplyftande med måndag. Ge sig i kast med byråkratin igen. Försöka fatta alla oskrivna rutiner. Lista ut vad som förväntas av en.
Känner mig lika vilse som vanligt.
