Puh

Nu känns det jobbigt att hålla sig upprätt. Men jag är ju på jobbet. Vore jag hemma i stället skulle jag tillåta mig att sjunka ihop i en hög.
Förstår inte varifrån orkeslösheten kommer. Varför jag hostar, är så hes och yr i huvudet.
Det börjar bli hög tid att ge sig av härifrån.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0