Bara att göra om det igen då

(null)
Jamen, jag har redan gjort testerna och resultaten sparas i ett år, tänker jag och pustar ut. 
Men så kommer nästa mejl. På grund av tekniska problem kan de inte återanvända tester som är gjorda innan 1 oktober. 
Öööööh. Ja. Jag får väl sätta mig och göra om det då. Senast 1 november. Får väl öva lite på mitt Squid factor-konto om det fortfarande funkar. Och hoppas att jag känner mig pigg nog att orka koncentrera mig. 

Den konkurrensen... åh...

Va sjukt. Det är så många kvalificerade sökanden att de tar bort annonsen redan efter ett dygn 😮
Åh jag måste försöka hitta något annat att jobba med. 

(null)

Men det är ju hoppfullt att någon ändå läst ansökan och hittat något intressant. Och vill ringa mig angående ett annat uppdrag. Då borde jag i alla fall vara så pass snabb på bollen att de inte hunnit fylla kvoten redan 😬. 
För jag har ju mejlat henne förstås. Även om det var efter klockan fem och hon förmodligen gått hem. Men jag han ändå svara inom två och en halv timme. 

Ludwig van - kompositören

(null)

Det är glest i Kungasalen. Fyra bänkar av fem är avspärrade och det går bara att sitta på varannan rad. Det är verkligen inget festligt alls med konserter under covid-19-eran. 
Fast roligt att höra Beethovens sista pianosonater med tre unga pianister. 
Beethoven lär ha varit döv de sista tio åren eller något. Kanske därför han gjort sådana kontraster från det lilla kvillrandet i diskanten till mjuka ackord i mellanregistret och sedan ett åskmuller i basen. Och så  plötsligt full attack över hela skalan. Han kanske ville känna skillnaden i fingrarna, vibrationerna i instrumentet. 
Han ska ha varit olyckligt förälskad i en av sina elever när han skrev Månskenssonaten. Det känna så när man spelar det också. Ciss-moll är en olycklig tonart. Men på den tiden var han yngre och hade hörseln kvar. 

Årstiderna

(null)

Torsdag i dag. Värmen har nog gett sig för i år. Förra veckans grillväder lär inte komma igen. 
Höst som jag brukade tycka om. Omfamnas av mörkret och andas sval, klar luft. 
Jag gillar det inte särskilt längre. Och konstigt nog har jag Inga problem med våren, som förr alltid innebar en mental svacka. Vintern har jag tröttnat på också. 
Kanske det är åldern. Jag blir en sådan som drömmer om att få bo i Spanien som pensionär. 


Mamma mia! Hundar börjar tala mat

(null)

Vinäger (0,5 dl) och mousserande vin (minst 1 dl) det är grejer det. Koka upp med fräst schalottenlök (2) och vitlök (1 klyfta)  sedan på med kycklingbuljong (2,5 dl) grädde (1 dl) och mjölk (1dl). När det har reducerats till en tredjedel: vispa såsen skummig med ett par smörklickar och hackad dill; voila! En närapå ultimat sås till vit fisk. 
Skriver det här ifall jag skulle glömma hur den var. Det går nog fortare att leta på än att googla. 
Själva fisken saltas och ugnslagas på lågt gradantal under ett täcke av ströbröd, mortlade fänkålsfrön och persilja, med hyvlat smör ovanpå. Det är lättare att komma ihåg. 
Serveras med mjukfräst kålrabbi, fänkål och kålrot i små tärningar. Fast det har jag inte testat. 
Komponerad som mellanrätt efter förrätten på en nyårsmeny för övrigt. Kompositören heter Mattias Larsson. 

RSS 2.0